15 december 2019

Hur vi träffades

Allmänt

Det har gått ca 5 år sedan vi träffades första gången. Jag hade precis flyttat till Skövde i min 3:a och bott där ca 3 månader. Hyran låg på 7777kr och jag inåg att jag skulle antingen få leva väldigt snålt. Eller om jag skaffade mig ett extra jobb.

Sagt och gjort skaffade jag mig ett till jobb. Tack vare att Evelina hade berättat för Charlotte att ett företag sökte personal. Valde jag att fråga lite försiktigt hur hennes första dag var där. Och om hon skulle ta det. När hon berättade att hon inte skulle ta detta tog jag mod och frgade om nr till företagaren. Samtalet var stelt och jag fick komma redan veckan därpå och provjobba.

Efter min första dag frågade han hur jag tyckte det gått och om jag ville komma tillbaka. Jag sa givetvis ja. Dels för jag inte hade något annat val och för att jag gillade jobbet. 2 flugor i en och samma smäll. Tiden gick och jag jobbade på.

En morgon kom "P" dit. Han hade varit borta pga sjukskrivning och jag hälsade på honom en första gång. Jag kollade in i hans himelsblå ögon och sa Hej och presenterade mig lite kort. På den tiden var jag jätte blyg. Därpå fortsatte jag med mitt.

Tiden gick och endag skulle vi hjälpa till att flytta djur. Vi stod utanför en box med tjurar. Han frågade mig om mitt andra jobb, om den andra gården var stor, hur många anställda vi var etc. Jag svarade på frågorna vädigt kort och tyst. Allt jag kunde fokusera var honom och hur fin han är... haha!

Tiden gick, jag berättade för Chalotte om honom.

Jag - På den andra gården jag jobbar på finns en kille. han är så satans snygg. Men jag kommer aldrig få honom buhu. haha!

Charlotte - Du kan börja med att fråga ut honom?

Jag - Jag vet inte om du kanske glömt detta. Men jag är transsexuell och det finns en grej som du inte har. om jag säger osm så. haha!

Vi båda skratta och någon månad hade han skaffat en tjej. Jag kikade på hans profil i smyg. Tänkte "Jaha, ja där var det roliga slut". Lyckligt nog tog det slut och jag kunde forsätta kolla på honom.

Månader blev till år och helt plötsligt var det Jul och snart nyår. Jag skickade till alla mina vänner på snap och önskade alla gott nytt hår. Då jag ansåg jag var väldigt rolig med mitt nya lshår isatt. Jag visade Emma min kollega och sa vad jag tyckte om honom. Strax därpå addade hon honom på sin snap. Det gjorde att jag backade direkt...

Strax inpå det nya året träffade jag mitt X från småland. Efter beslutet att gården skulle läggas ner. Valde jag att flytta ner till honom. Det höll knappt ett år och jag flyttade tillbaka. Jag hade vare sig lägenheten eller jobb. Allt var kaos.

Jag skrev till "P" och frågade om dom hade någon som jobbade där. Han berättade att ingen fanns och jag ringde upp min gamla chef. Strax därpå jobbade vi ihop igen. Både han och jag hade gått upp rätt mycket. Men allt eftersom gick både han och jag ner i vikt.

En dag stod jag och tvttade kalvhinkar. Då kom han fram till mig och jag hälsade. frågade hur det var och vi pratade. Som vi annars bruka göra. Men just denna dagen ändrades allt. Jag hann knappt förstå vad osm hände. Han tog bestämda kliv och kysste mig på munnen. Jag kände hur jag blev röd och generad.

Efter den dagen ändrades allt på gården. Under en vecka fick han en puss av mig och tvärtom. Att båda luktade kobajs gjorde oss inget. haha! Som trassexuell är jag van att många killar håller sina partner gömda. Jag kikade upp på hans fb och såg att det inte stod något.

Men det fanns en person som hade taggat honom. Jag rös till och fick en klump i magen. Jag klickade på henne och där stod det. I förhållande med "P"....

Morgonen därpå försökte han pussassom tidigare och jag ryggade tillbaka. Jag frågade vad hans tjej skulle tycka om detta. Allt jag fick till svar var "det hon inte vet, skadas hon inte av"... Jag blev arg, dels för han hade lurat mig och gick bakom henne.

Jag sa klart och tydligt. Ska vi hålla på som innan får du göra slut med henne. Det är inte okej mot mig eller henne. Sedan gick jag. Det gick några månader och jag fick höra att jag var roligare innan... Jag fnös och sa "Du vet om vad jag tycker och tänker kring detta".

Endag kom han fram och sa att han blivit singel igen. Jag blev väldigt fundersam. Kunde detta vara sant? Jag började lätta på spärren. Men kollade upp detta som innan. Jaha, han ljög igen. I förhållande med "P" stod klart och tydligt. Jag frågade varför han inte tagit bort detta. Om dom nu gjort slut?. Jag fick till svar att han inte visste hur man gjorde.

Jag tolkade det som att han ville bara leka och sedan gå tillbaka till sin trygghet när han tröttnat. Jag blev riktigt arg och åkte hem. Under helgen pratade jag med mina vänner. Dom fick mig på andra tankar. "Tänk om han faktiskt gjort slut".

Måndagen därpå träffades vi igen. Jag pussade honom på munnen. Men fick inget gensvar. Det visade sig att han gått tillbaka till henne. Precis som jag trodde. Det var endast en lek och leken tog slut nu...

Jag åkte hem och fällde några tårar. Att jag dels var så dum att jag trodde på honom och hur äcklig jag kände mig. Detta år träffade jag en ny. Till jul skulle iv anställda på Julbord. Jagsa till mig själv. Nu ska jag fan sminka upp mig så mycket att han kommer ångra sig. Sagt och gjort.

Vi åkte i gemensamma bilar och till detta var även hans tjej med. Herregud. Inte nog med att jag var irriterad som det var. Jag skulle också behöva genomlida en middag med honom och henne...

Jag skrattade och log under middagen. Lyssnade på allas historier och ltsades må bra. Men i själva verket ville jag bara kasta det jag hade på tallriken i hans huvud och åka hem.

Under hemturen funderade jag massor jag inte tänker skriva här. Men det var allt utom snälla tankar. Veckan därpå sågs vi och vi fick veta att vår chef skulle opereras. Vi skulle hålla i gården ihop. Lyckan gick knappt att beskriva (ironi)... När han försökte närma sig sa jag att du har idn tjej och håll dig till henne.

Strax därpå började jag sköta mitt företag och när det började ta fart såg jag min väg ut. Jag beätttade att jag inte kommer jobba kvar och nu kan han ha sin brud och hela gården för sig själv. Ha det så jävla fucking bra!

Jag började på en ny gård och var där knappt 3-4 månader. under hela denna tiden fick jag snap när jag antingen jobba eller skulle ut på krogen till någon snygg outfit. Antingen sket jag i att svara eller svarade kort hej, inget, ok etc. haha!

Mitt andra förhållande tog snart slut och jag blev singel. Företaget fick mer jobb och frågade om hans tjej hade något jobb. Vi började jobba ihop. Det gick inte lång tid innan hon frågade ut mig om honom. Vad hade vi för relation etc. Vad skulle jag säga?

Skulle jag berätta "Jo han hånglade upp mig, sedan fick jag veta att ni var ihop och ställde ultimatum att han fick göra slut". Knappast! Men vi kom in på det också. Att han faktiskt gjort slut. Det var som ett slag i magen... Han gjorde verkligen slut, för min skull. Varför trodde jag inte på honom.

Hon var medm ig några gånger och ju mer tiden gick. Blev hon med mindre och mindre gånger och kortare tider. Insåg att jag inte hade behov av personen i fråga längre.

en dag fick jag en snap om att han blivit singel igen. Jag tog in henne för att stämma av. Det stämmde. Han var singel på nytt. MEN jag hade lärt mig. Sist klarade han knappt vara ensam i 1 vecka. Jag tänkte det låta gå 2 månader. Han skrev och frågade om jag ville ses. Jag sa kanske. Alltid luddiga svar.

En kväll åkte jag dit. Där stod han och allt kom tillbaka... Den kvällen förstod jag verkligen hur mycket jag knde för honom. Han sa "du förstår inte hur länge jag läntat efter detta" När vi låg där i sängen. Jag ville bara gråta och säga allt som jag kände då.

Allt var så starkt, känslor och jag blev rädd. Det får inte hända samma sak som sist. Då visste jag att jag skulle krascha. Jag backade och ville inget annat än att han skulle glömma mig. Men ändå inte. Tiden gick och en dag skulle drängarna spela.

Jag hade pratat med Charlotte i några veckor innan om detta. Men det rann ut i sanden och sedan kom snappen. "Drängarna i sägernas hus, ska du dit?". Jag skrev jag vet inte. Jag ville att om detta är menat. Då får ödet styra resten.

Jag pratade med mina anstllda. Förklarde hur det låg till och vad jag kände. Erica, Emma, Emelie sa till mig. Men är dom tillsammans nu?

Jag - Nej, dom gjorde slut för lite mer än 2 månader sedan.

Dom - Men då är det grönt. Hon kan inte paxa en kille.

Jag - Men det känns så fittigt av mig och hon kommer bli så arg på mig.

Dom - Ja det kommer hon bli. Men du kan inte anpassa dina känslor för någon annan.

Efter den fredags diskussionen skickade jag till Charlotte. Ska vi till drängarna ikväll? Gick någon min och strax därpå satt vi i en bil mot drängarna. Efter jag drukicit lite glas vin och berättat hur snygg han är och hur jag kännde. Var vi äntligen påväg.

Men han visste inget och vi stod längs fram. Publikhavet var inte jätte stort. Men han såg mig.

Charlotte - Du "P" är här.

Jag - Låtsas som att vi inte ser honom.

Jag tänkte "om detta är menat, då får han fan mig visa detta och stand up fpr him self. Det gick knappt 5 minuter och jag kände en knackning på axeln. Där stod han. Hans runa lockliga hår och skjorta. Jag kramde om honom och fick direkt en puss.

Vi dansade till drängarna hela kvällen och höll varandras händer hela natten. Han viskade i mitt öra. "Jag älskar dig". Jag skrattade och sa att han är full och vet inte vad han säger. P sa jag har tyckt om dig från första dagen jag såg dig. Under den kvällen tänkte jag bara på hur lycklig jag var och hur hemsk jag var mot hans x. Var detta rätt eller fel?

Men kvällen led mot sitt slut. Jag åkte med mina vänner hem och han fick skjuts av en annan. Som sedan visade sig vara hans x. Som dessutom hade sett oss kyssas fick jag veta senare.

Morgonen därpå gick vi en lång runda med hundarna. Jag frågade Charlotte. Är detta rätt. Jag känner mig som världens hemskaste människa...

Charlotte - Men du, du har varit kär i honom i snart 5 år. Du har alltid pratat om honom där vi festat och hur mycket du önskat att han var din.

Jag - Jo jag vet. Men jag har inte varit ärlig mot hans X när hon frågade. Dessutom vet jag inteo m detta kommer hålla.

Charlotte - Nej det är sant. det är lite dumt att det blev som det blev. Men hon är ute ur bilden och antingen tar du chansen och ser vart det leder eller går du din egna väg. Men tänk efter. han är en fin kille som nu står ledig.

Jag sa - Varje gång vi varit på drängarna under dom närmsta 5 åren har jag alltid önskat att han stod bakom mig.

Charlotte - Svaret är tydligt. Ta nu chansen och lev i nuet.

Från den dagen har det alltid varit vi. Vissa saker kanske skulle gjorts bättre. Absolut. Men idag är jag jätte lycklig att det blev som det blev och att jag nu har han i mitt liv "P". Som står för perfekt. Kanse inte för andra. Men för mig har han varit det från dag 1 <3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress